Opposition innebär en granskning av ett skriftligt arbete som presenteras muntligt. Oppositionens ändamål är att du som opponent i detalj på ett konstruktivt sätt skall granska examensarbetet och redogöra för dess förtjänster och brister. En konstruktiv kritik innebär en väl avvägd balans mellan positiva och negativa omdömen. Kritiken skall således vara sakligt underbyggd och framföras utan aggressivitet och ironi. Opposition och försvar kompletterar examensarbetet och kan åstadkomma en bättre slutprodukt.

Opponenten skall granska specialarbetets innehåll och form, vilket innebär att man har rätt att kräva att opponenten är väl påläst och förberedd. Opponenten måste vara tillräckligt insatt i arbetet/ ämnet för att sakligt kunna motivera sina synpunkter och bemöta respondentens (författarens) försvar. Glöm inte att en opposition skall vara en dialog mellan opponent och respondent.

Normalt har språkgranskning redan skett före oppositionen men du får gärna kommentera språkliga aspekter. Dock bör mindre fel markeras på en papperskopia och lämnas över till respondenten efter oppositionen. Vid oppositionen skall huvudvikten läggas på innehållet i specialarbetet.

Särskild uppmärksamhet bör ges författarens självständighet, kritiska blick, förmåga att dra korrekta slutsatser av det undersökta materialet samt sist men inte minst akribin.

Oppositionen

  • Respondenten ges möjlighet att göra ev. förtydliganden.
  • Opponenten sammanfattar innehållet i arbetet
  • Opponenten går över till att ställa frågor i enlighet med de punkter som föreslås nedan. Tanken är att oppositionen skall vara ett samtal, inte en utfrågning!
  • Opponenten avslutar frågedelen – ofta genom att fråga om respondenten har något att tillägga.
  • Oppositionen avslutas.

1 Innehåll

  1. Svarar titeln mot innehållet?
  2. Formuleras arbetets syfte och mål klart och tydligt? Visar målet preciserat vad författaren vill göra/ uppnå?
  3. Har författaren med hänsyn till sin problemställning gjort en rimlig avgränsning av materialet?
  4. Hur utnyttjas sekundärlitteraturen?
  5. Är metoden lämplig? Andra möjligheter?
  6. Hur genomförs analysen ?
  7. Är resonemangen i arbetet hållbara?
  8. Är författarens slutsatser korrekta? För vittgående eller blygsamma? I vilket förhållande står slutsatserna till det uppställda målet och till sekundärlitteraturen?

2 Form

  1. Är den föreliggande dispositionen den lämpligaste? Andra möjligheter?
  2. Rubrikerna. Språklig utformning? Sammanfattar de den följande texten korrekt?
  3. Arbetets språkliga dräkt.?
  4. Behärskning av den tekniska apparaten/ noter (enl anvisningar som getts).
  5. Litteraturförteckningen. Är all använd sekundärlitteratur förtecknad? Är författarnamn, bok- och tidskriftstitlar korrekt återgivna? Har respektive verks senaste upplaga konsulterats?
  6. Akribin prövas genom belägg- och citatkontroll (stickprovsmässigt).